Det var i Deje
Tidevarv komma. Tidevarv gå.
 

Inte för att det är vackert, men som stadsarkitekten sade om Lysekil, på den tiden jag bodde där; "stan har karaktär!" Jag tycker om den lilla backen. Och de roliga husen som vittnar om något helt annat som varit. Jag tycker om älven och de små sjöarna! 

Jag tyckte om stämningen när jag, efter att jag köpt mitt hus, kom in på Konsum och handlade. Jag kände att folk var vänliga. De var självklara och muntra.

 
Folk talar om Apoteket, posten och all service som en gång fanns. Jag hade inte funderat mycket på det, men hörde tydligt att det funnits något annat här i Deje. Förut. Något mycket annat ...
Konsum slog igen när vi haft vårt hus något år. ICA fanns alltjämt kvar. I Konsums lokaler öppnade " Fritidsbankenn"; ett ställe där man kan låna fritidsprylar, likt böcker från ett bibliotek. Underbar idé! Det var ett koncept som startat just här i Deje och spridits till många ställen i landet.


Jag kände att här händer det saker; att här finns det liv. Jag såg gamla kraftstationen ; den fina konsthallen som ett teatersällskap startade för några år sedan och nu driver. Det är inte konsten som hänför mig där, utan stämningen och påhittigheten. Det jag kände var att "här kan de involverade samarbeta", och: "här har de kul ihop!". En härlig entreprenörsanda, om man så vill; lekfullhet och flit i skön förening som utmynnat i något folk reser till för att ta del av i form av en konsthall! 


Sannolikt finns även helt andra stämningar, än de positiva och lekfulla, som jag inte snappat upp. 


DEJE SOM VAR

Det är underligt att se de relativt nybyggda bostadsområden som finns här i Deje. De vittnar om att det till tämligen nyligen funnits något helt annat här. Att här funnits arbetstillfällen och en vardag för många. 

Jag växte upp ett par mil söder om Deje. På den tiden fanns det en massaindustri här; "Bruket". Det är nu en spöklik plats där man på senare år nyttjat vissa av de lokaler som funnits kvar till plaståtervinning. 2008 talades det om att sanera området – ett företag som tycktes komma av sig.  Det ligger fint intill älven och har äggat grafittikonstnärers skapande kreativitet. 


I Deje fanns en plantskola intill mitt hus, där det skolades skogsplantor sedan femtiotalet. 2014 eller 2015 sålde Svenska skog sin mark (som en gång styckats av från min fastighet) och sina enorma lokaler till en affärsidkare inne i Karlstad som idag brukar lokalerna för lagerhållning.


Ett bruk och en plantskola — två stora arbetsplatser har gått i graven — och skapat stora, fula ärr i bygden som jag önskar ska komma att läka. Eller varsamt opereras bort. Så att det friska och livgivande, det vackra och rogivande kan ta sin rättmätiga plats. 

LÄNKAR

  • Uffes Blås säljer och reparerar brass och träblåsinstrument till hela Sverige. 
  • I Deje startades landets första Fritidsbank 2013 genom ett samarbete mellan Svenska Kyrkan, Forshaga kommun och Ett öppnare Värmland. Första året hade vi fler än 1 000 utlån; inte illa på en ort med färre än 3 000 invånare. Till Fritidsbanken i Deje kommer folk från såväl Forshaga kommun som angränsande orter och lånar utrustning. Nu finns vi i nya lokaler i gamla Konsumbutiken vid centrum. 

Staffan Fridh (till vänster) har under många år samlat bilder från "det gamla Deje". Och jag har just fått ta del av dem. Med hans tillåtelse har jag glädjen att dela några av dem här.


VAR? Deje 




 
 

"Härinne är jag och skriver om du visste hur vackert det är här

Där det tidigare var café, kan du numera köpa pizza.

Denna skola finns ej mer. Men här är dagens skola; Dejeskolan.  
 

Linbana över forsen.
Deje var en gång något annat än idag. Klicka här för att se samma vy från Brogatan idag!   


Åke Andersson 

 


0
MENY Alla mina livBokPorträttuppdrag  – Kontaktwww.artschool.se
 © Olga Magnusson, 2019

 .